Gamla tider

Kort historik om Sladö.

Sladö är nämnt i dokument första gången 1429 då ön kom i Karl Knutsson Bonde ägo. År 1601 fanns ett lotshemman på ön. 1630 hade Sladö ett hushåll, tre hushåll år 1753, fem hushåll 1775 och 1779 sju hushåll med sammanlagt 33 personer. Från mitten av 1800-talet fanns även en tullstation på ön. 1890 fanns 74 fastboende på ön. Därefter började antalet minska. 1940 bodde här 30 personer, 1998 12 personer och idag finns 6 helårsboende på ön.

(Källa Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 203-204)

Genom landhöjningen har Sladö kommit att förenas med den nordliga ön Hasselö. För att förbättra syresättningen i vattnet runt öarna grävdes sundet mellan öarna åter upp år 2005. En bro, Sundsbron, uppfördes över sundet för att förbinda de båda öarna. Redan i början av 1900-talet fanns dock en bro eller spång mellan öarna på nästan samma plats.

Sladö sett med en konstnärs öga.

Gerda Roosval, 1888.

Sommaren 1888 for Gerda Roosval med sin blivande make Gottfrid Kallstenius till Sladö i Tjusts ytterskärgård strax utanför Västervik, söder om fyren Storkläppen, för att måla. Sladö i havet med sin gamla by, sina uråldriga hamlade lindar och sin fina flora och fauna blev platsen för parets friluftsmåleri. Gerda utförde detta år denna friska och ljusindränkta målning med några barn på en brygga. En av hennes absolut främsta målningar från denna tid. (Charlotte Klingberg 2009)